Idag är det den 13 December, det är Luciadagen. På Luciadagen firar man en av de största religösa högtiderna i Sverige, även om firandet i modern tid inte är så starkt förknippat med religion längre. Då firar man att de kortaste dagarna på året är över, man hälsar de längre och ljusare dagarna välkomna. Man kan säga att Luciadagen är vinters motsvarighet till den bättre kände midsommaren. I det följande ska vi förklara festens historia och traditioner.
Luciadagens historia
Kanske undrar du varför man firar det kortaste dagen just den 13 December, eftersom du förmodligen vet att årets kortaste dag egentligen är den 21 December. Men det är lätt att förklara, om vi påminner oss om vilken kalenderräkning man hade när Luciafiradet började: Europa hade den julianska kalenderräkningen, och enligt den så inföll Luciadagen samma dag som vintersolståndet.
Sankta Lucia, alltså den heliga Lucia, är ett helgon i den romersk-katolska kyrkan och har sitt ursprung i Sicilien. Lucia dog på 300-talet och är skyddshelgonet till Syrakusa. Namnet Lucia kommer från latin (lux) och betyder ljus. Idag vet man inte precis hur luciafirandet utvecklades, men de första historiska bevisen på luciafester går tillbaka till medeltiden. Folk firade fester för att ringa i jultiden. På 1700-talet fanns det första rapporter om vita kläder som människaor hade på sig i samband med luciafirandet. Lite senare, på 1800-talet, spred sig denna sed från Västsverige, Dalsland, Bohuslän, Västergötland och Värmland, över hela landet.
Luciafirandet idag
Idag är Lucia inte någon särskilt religös högtid längre, utan snarare en fest för familjer och barn. De viktigaste symbolerna är vita kläder som barnen har på sig, samt ljus som bär i sina händer och på huvudet. Vanligtvis börjar Luciadagen tidigt på morgonen, hemma hos familjer, och forstätter i skolor, på dagis, universitetet och arbetsplatser. Hemma är det den äldsta dottern i familjen som är Lucia. Hon är klädd i en vit klänning med rött sidenband runt midjan och bär en krona med levande ljus på huvudet. Alla andra tjeierna följer henne som ”tärnor”. Tärnorna bär också vita kläder, men de har glitter i håret och runt midjan. I sina händer håller de var sitt levande ljus. Poijkerna får naturligtvis också delta i Luciatåget: De föreställer så kallade ”stjärngossa”, ”pepparkaksgubbar” eller ”tomtar”.
Men varför bär alla människor ljus på denna dag, kan man undra. Nu behöver vi komma ihåg att solen i stora delar av Sverige aldrig går upp mitt i vintern, så folk vill lysa upp mörkret och bringa ljus till hela landet och till världen.
Svenskarna är söta
Firar man någon högtid i Sverige, så får man inte glömma sötsaker, så klart: Som överallt i hela världen finns det speciella maträtter till speciella fester och högtider. På Luciadagen brukar man baka ”lussekatter”, en vetebulle med jäst som är gulfärgad av saffran. Med lite fantasi kan man se att den klassiska lussebullen ser ut som en katt.
Namnet ”lussekatt” består av två delar: Lusse är en alternativ benämning på Lucia. Andra delen, „katt”, hänvisar till katten, alltså djuret. Tidigare kallade man bullarna för djävulskatter, darför att i Tyskland var det djävulen som serverade dem. Och, som ni alla förmodligen vet, var katter förr i tiden djävulens hjälpare.
Nu ska vi avsluta vår lilla berättelse om en av Sveriges stora fester och, i typiskt svensk tradition, fika med våra lussekatter.
Ha det så bra! Vi önskar er alla God Jul och Gott Nytt År!
Text: Angie Czygann & Tobias Lorenz
Proofreading: Sarah Weitkamp
Pictures: M & A Czygann